1772 – 1812
Det första belägget som denna släktforskare har för att det finns ett lappskatteland Stentorp, eller Tjäkkjokk, Tjocktjos, Tjaktus eller Tjaktjus som det också har kallats, är husförhörslängden i Arjeplog 1740 – 1772 s 13 där Pär Larsson, 1704 – 1767, är omnämnd som innehavare av Tjaktjus. Vem som tar över efter Pär går inte att bedöma i husförhörslängden.
I husförhörslängden i Arjeplog 1772 – 1825 på sidan 64 och sidan 86 finner vi familjerna Henrik Welamsson, 1706 – 1789, och Pehr Eriksson, 1735 – 1795, som boende på Tjaktus.
Pehr Eriksson dör 1795 och lämnar efter sig dotter Lisa Pehrsdotter. Hon gifter sig med Anders Mårtensson Sadga från Njarg 1794 och får tre barn i rask takt men dör redan 1797. Anders Mårtensson Sadga gifter sig med Brita Tomasdotter får två barn och familjen flyttar från församlingen 1801. Inget av barnen har återfunnits i kyrkböckerna. Anders Mårtensson kan möjligtvis ha noterats död 3/5 1831 i Njarg enligt Piteanor 2008. Det finns en lucka i kyrkböckerna i Arjeplog under just den tiden så uppgiften känns osäker.
Det är Henrik Welamssons familj som lever vidare på Tjaktus.
Familjer på Tjaktjus
Följande länkar visar utdrag ur Inges släktforskning (de visas direkt på din skärm):
Pär Larsson, 1704 – 1767 Henrik Welamsson, 1706 – 1789 Pehr Eriksson, 1735 – 1795Insyning 1812
Skattelandet beskrivs i ett insyningsprotokoll av den 26 juni 1812 i Arjeplogs häradsrätts dombok 22 januari 1813 § 4 bil. 5. Konungens befallningshavare har beställt synen enligt en Memorial Resolution den 8 april 1812.
De som begärt insyning var Hendrick Larsson och Nils Larsson i Tjocktjesjaur.
Landets Gräntz
Man konstaterar att det inte finns någon tidigare känd insyning av ”Tjokajaurs Landets gräntz” utan måste gå på gammal tradition. Det antecknas att nybygget Gargijaure insynades 26 Mars 1806
Från angränsade skatteland var följande representerade: Anders Amundsson, Gittejaur; Pehr Larsson, Naustajaur, Anders Ersson i Gargjaur; Jon Thomasson i Garganjaur land; Per Sjulsson i Rutsa. Nämndemännen Olof Olofson i Grundträsk och Nils Aronsson i Levattnet förrättade synen.
Renbetesland och Berg
- Gubbsättvarre, bergen belägna invid Gubbfält….
- Worbewarre mellan BiörnBerget i sydväst från Gubbfält….
- Lobbovarre mellan Worbewarre och Säbbrajaur
- Maddegelasvarre i Sydost från Säbbrajaur
- Njollevarre. Norr om Säbbrawarre
- 1/3 dal .. Säbbrawarre
Fiskevatten
12 Fiskeplatser beskrivs. De beskrivs alla i detalj; var de ligger och vilken fisk man brukar få vid respektive vatten. Det verkar vara dispyt. Gustaf Carlberg från Kallön uppvisar sitt insyningsprotokoll från den 23 augusti 1810 och gör anspråk på 4 av fiskevattnen. Kompromissen blir att Carlberg får tillåtelse att gemensamt nyttja viss vatten. Vidare får Anders Amundsson och Johan Laestander vissa andra rättigheter.
Insyningsprotokoll
Med ett klick kan du bläddra mellan stora bilder av dokumenten. Med ytterligare ett klick på expansionsknappen i övre högra hörnet kan du detaljgranska dokumenten.
Insyningsprotokoll Stentorp
…varifrån de kom som synade
- Anders Amundsson, Gittejaur;
- Pehr Larsson (s 61 och 62 ) Naustajaur,
- Anders Ersson (s 70 och 71) i Gargjaur;
- Jon Thomasson (s 67 och 68) i Garganjaur land ;
- Per Sjulsson (s 74) i Rutsa.
- Nämndemännen Olof Olofson i Grundträsk och
- Nils Aronsson i Levattnet
Husförhörslängden
Uppgifter om de som deltog i synen kan man se i Arjeplogs husförhörslängd A I/2 (1772-1826) (klick på länken tar dig till Riksarkivets webbplats, bäst är att man skaffar sig ett inloggningskonto där).
Länken är inställd på att visa upp ett ortnamnsregister med förklaringar till var platsen ligger på Generalstabskartan.
Andra insyningar
Tjäkkjokk beskrivs också i ett insyningsprotokoll för nybygget Kallön i Arjeplogs dombok 1817 25/1, § 3, bil. 2.
Där anges bl.a. att nybygget Kallön låg på Tjaktjus samt att ”Tjaktjusjaur [är] landets skattsjö som är en wik eller [… svårlästa ord] Stora afvan å dess södra sida […].” Denna beskrivning på Tjaktjus stämmer väldigt väl för Stentorps belägenhet idag.
Vilka levde på Tjaktus vid synen?
Enligt husförhörslängden Arjeplog 1772 – 1826 s 64 , sida 64 och 65 bodde följande herrar och damer med familj bott på Tjaktus (Tjäkkjokk) vid tiden för insyningen, alla ättlingar till Lars Henriksson, 1730 – 1797 :
- Nils Larsson, 1769 – 1835
(Enligt 1813-1823 års hfl i Arvidsjaur flyttar familjen till Kåtesoen 1816.) - Henrik Larsson, 1773 – 1819
(Trots att familjen anges ha flyttat från församlingen 1810, finns noteringar om nattvard i kommunionboken från 1814 till 1818 intill sin död 1819. Dödsår 1819 finns noterat på sidan för Tjaktus i Arjeplogs hfl). - Karin Jonsdotter, 1770 –
(Henrik Larssons hustru anges ha flyttat från församlingen 1810 men återkommer i nattvardsnoteringar i kommunionboken från 1819 till 1823) - Karin Henriksdotter, 1803 –
(Henrik Larssons dotter anges ha flyttat från församlingen 1810 men återkommer i nattvardsnoteringar i kommunionboken 1822 och 1824)
Husförhörslängden
Uppgifter om de som levde på Tjaktus vid synen kan man se i Arjeplogs husförhörslängd A I/2 (1772-1826) (klick på länken tar dig till Riksarkivets webbplats, bäst är att du skaffar dig ett inloggningskonto där).
Länken är inställd på att visa upp ett ortnamnsregister med förklaringar till var platsen ligger på Generalstabskartan.
Inges forskning
Följande länk visar ett utdrag ur Inges släktforskning (det visas direkt på din skärm):
Lars Henrikssons ättlingar1820 – 1827
Från 1820 kan det inte beläggas vem det är som innehar lappskattelandet. Det finns ingen notering i Jordeboken 1825
(öppnas i ny flik) specifikt för Tjaktjus. Skattar man för Tjaktjus kollektivt inom ramen för Arjeplougs by? Blickar vi tillbaka ser vi att inte heller äldre jordeböcker har noteringar om Tjaktjus: Jordebok 1723 och Jordebok 1727
(öppnas i ny flikar).
Vidstående bild är en bearbetning av kartbild baserad på Erik Bylunds kartbilaga i boken ”Koloniseringen av Pite Lappmark. Bilden pekar ut var Tjocktjos (Tjaktjus) ligger i förhållande till andra lappskatteland i Arjeplog. Den uppmärksamme ser att utsträckningen för angränsande skatteland som Gargaure och Naustajaure saknas eller var det så att de insyningsrepresentanterna representerade nybyggen?
Här är ett utdrag ur Bylunds förteckning över nybyggen som ligger inrymda på lappskatteland
(länkar öppnas i ny flik) :
- Nya Slagnäs (301)
- G:la Slagnäs (302)
- Strömsholm (305)
Finns med på Bylunds karta från 1838. Omnämner Nausta. - S Bergnäs (306)
Ligger på Skeutiks lappskatteland som i andra källor uppges ha upphört som skatteland. - Storbosund (307)
- Dragnäs (311)
- Gullön (162)
- Kasker (320)
- Kalön (321)
- Brännäs (322)
Omnämner Ruotsa och Sebnejaur. - Biudnäs (323)
- Gargaur (326)
Omnämner Gargjaur - Sandnäs (330)
Lappskatteland i Arjeplog
Lappskatteland i Arjeplog
1828 – 1854
Clemet Nilsson, f 1788, boende i Bätsatjaur i Arvidsjaur flyttar till Arjeplog 1828 enligt Arvidsjaurs husförhörslängd 1823 – 1832.
(öppnas i ny flik), Först i Arjeplogs husförhörslängd, 1855 – 1864
(öppnas i ny flik), kan inflytten konstateras på sidorna som har rubriken Arjeplougs by. Då har Clemet redan avlidit, det är bara sönerna Sven och Maths som står noterade.
Emellertid, i bouppteckningsprotokollet kan innehavet konstateras.
1855 – 1909
I husförhörs längderna från 1855 och framåt nämns inte skattelanden särskilt under rubriken Arjeplog by och ej heller i gårdsförteckning. I längden 1892 – 1901 omnämns skatteland i roteförteckningen; Kalön, Tjåcktjos, Bergnäs, Sandudden, Gasa och Skäutik. Gårdsnamn i fetstil saknas i gårdsförteckningen. I församlingsboken 1900 – 1909 omnämns Tjåcktjos i roteförteckningen och Stentorp har fått egen rubrik på sidan 374 med beteckningen N:1, 9/64 mtl.
Bouppteckningen efter Clemet Nilsson, 1788 – 1849, intygssida
Skattelandet Tjåktjos blir kronotorpet Stentorp
1890
Under 1890 kommer ett förslag till skattläggning av Krononybygget Stentorp eller Käkjok No:1 som innehåller 30 skrivna sidor. Matts Klemettsson, Jonas Svensson och Mattias Svensson anges som ägare.
I lantmäteriets handlingar kan man ana följande milstolpar i processen:
1862 – 1866
Den 6 september 1862 startar skattelapparna Sven och Matts Clemettson processen med en ansökan om att ”ett nytt Kronotorp anlägga”. Ett insyningsprotokoll bifogas.
En resolution från Häradsrätten beslutas den 18 oktober 1862 och skickas till Konungens Höga Befallningshavare öfver Norrbottens län. Resolutione berättar om att insyning har gjorts i behörig ordning, att insyningen är tjänlig för sitt ändamål och att intyg om de sökandes frejd bifogas. Något nämns om ”en blifvande avvittring kunna med antal [..ätet] skiften under ett hemman”. Undertecknad av Sjul Bergman.
Ett utdrag ”af Domboken hållen å lagtima Vintertinget i Arjeplogs Lappmark den 12e Februari 1864” berättar att Skattelapparna Sven Clemetsson och Matts Clemettson ”för granskning till Häradsrätten lät inlemma ett syneinstrument från den 22 september 1863.” Förrättare av synen var nämndemännen Johan Sundström ifrån Racksund, ”och i brist på ojävig nämndeman, Krono hemmans åboen Olof Olin i Strömholm”. I syneprotokollet nämns att skattelapparna är innehavare av både Tjåktjus och Nausta lappskattland.
Den 4 januari 1866 anhåller skattelapparna om immission hos Konungenens befallningshavare enligt de stadfästelser å de lägenheter som som återfinns i dombokens utdrag av den 12 februari 1864.
Den 13 jul 1866 undertecknas ett intyg i Gellivarie och Vettasjärvi ”Att föreslagna lägenheter ej äro belägna på någon af de enligt Kongl Befallningshavaren 7 april 1865 till kronoparker föreslagna trakter”
Johan Wallström och Jonas Lundmark går i borgen den 25 juni 1864 för att garantera att Sven och Matts kommer att fullgöra sina åtaganden. Som det heter i texten ”fullgöra å sitt nyinsynta kronotorpet Stentorp”…. ”i full borgen”. Kronolänsman Holmström intygar ”Att ofvan skrifne borgensmän äro vederhäftiga för hvad de här ofvan borgat”.
1874 – 1875
Olyckor över blivande Stentorp. Sven Clemetsson dör 4 december 1870. Häradsrätten utfärdar dom 11 Febr 1871 mot Matts Clemetsson för renstöld. Domen innebär dessutom förlust av medborgerligt förtroende under sju år. För att fortsätta etablerandet av nybygget skrivs ett intyg den 10 oktober 1874 av kyrkoherden T. Winnerberg till förmån för Svens änka Anna Svensdotter och Matts hustru Anna Stina Henriksdotter. I intyget betonas att de har kristendomskunskaper, begår nattvard och ”ega båda två God Fräjd så att det i det afseendet intet hinder för dem möter att erhålla gemensam Immission uti den av deras män för flera år sedan tillämnade Kronotorpsanläggningen Stentorp kallad ”. Sedan betonar intyget att där på Stentorp finns tre myndiga barn bland de tretton barn som finns i de två familjerna.
Ett av änkorna den 30 oktober undertecknat brev ber om ”stadfästelse å de lägenheter som finns intagen uti bifogade Häradsrätts Domboksutdrag av den 12 februari 1864”. De påpekar att det är deras män som gjort ansökan och avslutar med en undran och förhoppning ”att vi å desse lägenheter måtte varda inrymda”.
Ett borgensintyg av Gustaf och Johan Granström från den 10 oktober 1874 åtföljer. Länsman Holmström vittnar ”Att ofvanskrifne borgensmän är bofasta och vederhäftige”.
Slutligen remitteras ovanstående skrivelser till Konungens befallningshavare i Luleå den 12 februari 1875 av Häradsrätten i Arjeplog.
1884
Morfars far Mathias Svensson ansöker 17 april 1884 om att få upparbeta ett Krononybygge med bostad vid Storavans strand enligt bifogat syneinstrument.
Matts skrivelse remitteras till ”Herr Avvittringsstyresmannen H. W. Boström för behandling i sammanhang med allmänna avvittringsberedningen i Arjeplog” av Häradsrätten i Arjeplog den 13 maj 1884.
Karta 1895
Kartbilderna nedan täcker in lappskattelandet Stentorp eller Tjäkkjokk som det nu kallas vid skiftet till 1900-talet.
